
Jag lever i nuet, för förflutna är rätt tragiskt
Gatan den är tom och lamporna är släckta
Regnet faller inte längre, molnen dom är täckta
Av en sorgsen dimma som täcker denna mark
Jag är inte längre modig, jag är inte längre stark
Tappar mitt förstånd, klarar inte denna situation
De enda som håller mig kvar, är Gud och min tro
Jag tror på min Gud och jag ber till han varje dag
Han lyssnar på mina böner, jag får alltid ett svar
LIvet är ganska svårt, ser min farsa ganska sällan
Träffar han 1-2 gånger, kanske nån gång där emellan
Jag saknar hans närhet, jag saknar hans röst
Kollar på hans bilder, först då får jag lite tröst
Mamma tog mig till ett land där framtiden är efterlängtad
Hon ger mig en ljus framtid, det kan jag själv bekräfta
Men jag styr över mitt liv, de är på mig allting hänger
Älskar dig mamma, du måste vara Guds ängel
Hatar att vara där jag är just nu
Känns som allt omkring faller itu
Jag lever i nuet för förflutna är rätt tragiskt
Men livet det går uppåt, det har hänt nåt magiskt
Saknar gamla tider då alla va som en grupp
Då alla backa varandra, och alla ställde upp
Men tiden den rinner och tankarna sprinner
Glömmer aldrig polarna som gav mig fina minnen

fint skrivet :)

SVAR: Kul att du tävlar i veckans blogg, håll alla tummar och tår nu! :D hihi

sv: Åh tack:) Ja dom e för söta:)

sv: ja, det är ju mitt framtida jobb så. :) rätt kul. haha.