I mitt rum luktar det skuld
Jag ser ditt ansikte när jag sluter mina ögon
Ditt oskyldiga leende
Det svarta håret, morgonrufsigt
Och utanför piskade regnet mot rutan,
i samma takt som dina hjärtslag som pumpade ut hatet till dina vener
Det var sommar då och skolan skulle börja nästa dag
Men det blev ju aldrig så.
Skulden satte sitt iskalla finger över min panna
När döden knackade på och tog ditt liv
Regnet piskade mot asfalten men min skuld skulle aldrig tvättas bort
Den dagen började en kamp längre än ett sekel
Ett krig ingen soldat vill vara en del av, och som aldrig tar slut
Där rätt och fel finns, men rätt flög med dig i graven.
Nu har vattnet frusit till is och hänger som istappar ned från taken,
Och mot snöns oskuld ser min skuld svartare ut än någonsin
I mitt rum luktar det skuld
Jag känner hur väggarna kryper närmare mig och
smärtan jag aldrig orkat känna, gör sig påmind.
© Louise
"I mitt rum luktar det skuld."
- Louise, www.wizy.blogg.se/
- 2011-01-15
Malin **
Fråga:
Om du tänker tillbaks på din uppväxt (från du föddes till idag), hur har din påverkat den du är idag?
Malin **
Om du tänker tillbaks på din uppväxt (från du föddes till idag), hur har din uppväxt påverkat den du är idag? *
Dragana
Hm... jobbig dikt. Fin, men lite utmattande.
(Svar: Jag läser inte vanligtvis så mycket böcker, men nu blev det två under januari än så länge. Jag hinner inte läsa mycket!)
Nathalie Mamma Till Jasmine <3
Dem kanske inte stör dig längre helt enkelt. :D
Ja på veckodagarna har jag tilräckligt med läsare så jag skall nog köra på det. :P
Blev det några vinterkort?
Menar du kommentaren så fick jag två. Jag måste ju godkänna dem först. Eller var det inte dte du menade?
Ja jag tror dem vet allt. Men vi hoppas inte att dem kommer tillbaka.
Va konstigt när jag skrev inlägget då tänkte jag på att dem visst allt jag skrev om dem. (har ej hört någon prata om det men jag kännde det)
Hoppas du har haft en trevlig kväll! :D
Kramar från oss! <3
