Musiklektionen förut var riktigt awesome. Vi fick sjunga på ett par låtar, bla "I need a dollar" (Aloe Blacc). Dem som känner mig vet att jag älskar musik. Så när jag och min bästa kompis kom med i kören var lyckan stor faktiskt. Jag vill inte gå musikskola (som Johanna vill/ska) eller bli någonting inom musik, men känslan när man står på scenen. Den är underbar.

Min musiklärare pratade om att ha en konsert på kvällen lite längre fram. Hur kul som helst ifall det skulle bli av. I slutet av lektionen fick vi elever tänka hur vi ville ha det. Roliga förslag som dök upp var bla:
Folk (i kören) kan gömma sig under scenen, och komma fram. Kartonger framför scenen också, så man inte ser att någon ligger där först. Denna idé tycker jag är ganska dum, för vem vill ligga under scenen bland allt damm? Tänk om vi står och sjunger någon ljuston så ligger dem under scenen och råkar nysa. Men syftet med det är att publiken ska chockas lite. Andra idéer var att vi klär ut oss i t.ex 80 tals kläder, att några är "rika" och några "hemlösa", att någon klär ut sig till Anna Anka och någon till Maria Montazami, att halva scenen är upplyst medans andra är lite mer mörk. De fattiga är dem som får vara där scenen är lite mer mörk.

Dessutom ska kören uppträda när skolan har Öppet hus också. Då blir det väl fem konserter kan jag tänka mig. Det blir ingenting på skolavslutningen, det är väl främst därför vi har konsert. En annan orsak till att vi uppträder så många gånger är ju förstås för att det är så himla kul.

För mig blir det ju även uppträdande på skolavslutningen också, mer om det HÄR.